sararan . klipp håret lev väl & drick mjölk

Okej, nu var man hemkommen från både SM i ung företagsamhet och en 24 timmars kryssning. Då jag verkligen är världens sämsta förlorare , speciellt då man snubblar precis på målsnöret. Så jag känner mej fortfarande alltför ostabil för att skriva ett bra inlägg så kopierar jag min vän, Vd och arbetskamrats ;) inlägg från mässan för det beskriver det hela sjukt bra: )

jahapp. då var man hemma från Älvsjö och SM i Ung Företagsamhet.
Jag tror aldrig jag haft så delade känslor för något förut.

Vi tävlade ju då i bästa uf, en tävling där 24 vinnare från olika regioner tävlade.
Vi körde vår företagspresentation för halva jurygruppen en första gång, alla var skitnöjda och tyckte vi hade gjort tokbra ifrån oss och väntade spänt på resultatet om vilka som gick vidare till omgång två. 24 företag skulle bli 6. resultatet ropades ut från scenen och efter fem företag som inte var UF Linnékulan hade jag och caroline gett upp hoppet, men då sörrni kom det "och det sjätte och sista företaget är... UF Linnékulan!" och helvete vad glada vi blev :D hoppade och skrek och var allmänt fjolliga,haha.
så vi satte genast igång och laddade för omgång 2.

så fick vi göra presentationen igen för hela juryn. även denna gång kändes det hur bra som helst. men vi var ändå inte alls säkra på om vi skulle gå vidare till omgång 3 och alltså få köra presentationen inför 1100 människor på galamiddagen på kvällen. 6 företag skulle bli 4. tio min innan resultatet skulle ropas ut samlades vi allihopa framför scenen och hade gemensamt ont i magen :p denna gången fick vi bara vänta tills näst sist att bli uppropade och vi skrek om ännu värre. det låter rätt mycket när ett företag på fem tjejer, stora delar av deras klasskompisar, två-tre lärare, en mamma och en syster skriker i kör vill jag lova, haha.
efteråt så blandades lycka med SJUK nervositet. 1100 pers liksom. lord.

fick öva en gång på stora scenen och det var redan då helt sjukt roligt! ENORM scen, två ENORMA biodukar, ljussättning och hela faderullan, underbart!
efter repetitionen fick vi VIP-skjuts tillbaka till hotellet för att byta om och fräscha upp oss lite inför galamiddagen. på med högklackat och kuvertväskan i handen alltså ;) klänningarna hade vi ju redan ;)
åkte VIP-skjuts till middagen (livet leker när man är på topp vet ni ;p) och ingen av oss kunde äta innan presentationen, haha, såååå nervös. så var det lite underhållning i form av wille crawford (stavar han så?) och trevligheter. Uppsalabordet var klart skönast ;)
så var det dags för vår presentation. och FYFAAAAAAAAAAAAAN vad underbart galet tokkul det var! :D fastän benen skakade så alla bara måste ha sett det :p fick sån sjukt bra publikrespons i form av mycket skratt och applåder mitt i presentationen och vi kände oss alla bäst i världen ;) alla var galet nöjda och tokladdade efteråt. och UF-magnus var helt lyrisk och babblade på om hur duktiga vi var. (japp. egot bara växte)
så när alla de fyra företagen hade kört sina presentationer så var det bara att vänta spänt.

så vi åt, umgicks, fick beröm och mådde prima. dock var det nervöst som fan.

så var det prisutdelning. det avslutades med priset i bästa UF såklart.
och när de två första raderna i motiveringen lästes upp trodde typ alla att vi skulle vinna... seriöst, jag har aldrig hört en mer osmidig motivering... dom började med "med smak för det exklusiva..."
när det finns ett företag bland de tävlande som gör något ätbart som de marknadsför som exklusiv choklad så inleder man inte så om det inte är dom som vinner. idioter. var sånt antiklimax när vi (och alla andra :p) insåg att det inte var vi. blev så äckligt ledsen och besviken.

Salmiak UF (designar och syr egna jeans) vann och vi fick en bläig delad andraplats.
och ja. jag vet. i år fanns det drygt 3000 företag i sverige. att komma tvåa då är otroligt.
men vi kände oss verkligen som världens förlorare.
folk kom liksom och gratulerade till andraplatsen och talade om hur duktiga de tyckte vi var men de kändes som "grattis till vadå?" det var verkligen bittersweet. det kändes piss och vi var alla galet ledsna, samtidigt som okända människor kommer fram och säger att vår presentation klart var den bästa och uf-magnus säger att den var så bra så han tänker använda inspelningen av presentationen i utbildningssyfte för blivande uf-företagare. jag och carro lyckades inte hålla tårarna borta. jag grät och grät och grät och var så sjukt besviken och arg ända tills vi kom till hotellet. jag tror jag aldrig kännt mej så besviken över ngt i hela mitt liv. nu några dagar efter kan jag verkligen känna mig stolt över vad vi åstadkommit detta år och verkligen se andra platsen som något sjukt stort, för det är det ju egentligen .2a bäst av TRE TUSEN! Men när man längst in i hjärtat verkligen känner att det borde varit VI som skulle åkt till berlin så kan man inte hjälpa det tyvärr..
Denna låt spelade fannys syster jessica för fanny när dom skjutsade dom till hotellet efter middagen. hon tyckte den passade så perfekt, och jag kan verkligen inte annat än hålla med!

green day - good riddance (time of your life)

Another turning point a fork stuck in the road
Time grabs you by the wrist directs you where to go
So make the best of this test and don't ask why
It's not a question but a lesson learned in time

It's something unpredictable
But in the end is right
I hope you had the time of your life

So take the photographs and still frames in your mind
Hang it on a shelf in good health and good time
Tattoos of memories and dead skin on trial
For what it's worth it was worth all the while

It's something unpredictable
But in the end is right
I hope you had the time of your life

It's something unpredictable
But in the end is right
I hope you had the time of your life

It's something unpredictable
But in the end is right
I hope you had the time of your life
och då kom tårarna. för visst fan hade det varit helt rätt om vi vann. och visst fan har det varit värt all tid och jobb ochvisst fan har vi haft "the time of our lives"


så släppte de av oss på hotellet där vi mötte upp med resten av företaget och alla andra uf-are.
självklart tog vi med champagnen och så drog vi på oss myskläderna och började festa till det.
började lite lugnt i vårt hotellrum, sen köpte vi några flaskor vin för 200 kr styck :p sen kom det människor från alla håll och kanter. och alla var finklädda så jag och jullan tyckte att vi borde klä upp oss lite med. jag drog på jeanskjolen och satte återigen på mig högklackat. julia hade silverskor med stilettklack och silverväska till mjukisbyxorna, haha, så jävla het!
så knallade vi runt lite på hotellet. fanny och julia träffade en kille som hette kim. han utsåg dom till mässans skönaste tjejer och berättade det för alla, haha. kul kille. domhängde mest med honom och hans vänner och jag var såååå sugen på en bit fejk-gräsmatta dom hade i sitt rum, haha, fanny försökte få kim (aka. kimketer) att ge den till henn men det sket sig ;p Jag och lotten sprang mest runt med ahlén och gömde oss för crew och var alltmänt virriga. stod ett tag och lyssnade på en tjej som spelade piano, det var nog tom så att en tår föll då med. träffade på världens konstigatse kille som vägrade gå ut från vårt rum så man blev lite rädd men vi sparkade ut han. roligt roligt iaf : )
UF-crew:et var inte glada för vi lät tydligen för mycket, men vad förväntar dom sig när dom sätter drygt 50 UF-are på ett hotell helt utan lärare :p
var iaf en sjukt kul kväll och vi kom i säng runt klockan halv 5 :)

så. summasummarum.
två helt underbara dagar! jag älskar allt UF-folk; lärare, crew och elever. alla är så tokbra sociala och trevliga! :)
och. STORT tack till Magnus och Kina från UF Uppsala, Berit och Åsa och självklart alla tokbästa klassisar som var med och hejjade på oss :) tack för allt stöd och peppning! :D
dock är jag fortfarande besviken och tycker vi var värda att vinna.

jag är så enormt stolt, glad och nöjd över vad vi har åstadkommit.
det här året har verkligen varit underbart!
visst har vi väl haft the time of our lives?